Historia.nu med Urban Lindstedt

00:00 Med Historia Nu Premium får du två extra avsnitt av Historia Nu i månaden och alla vanliga avsnitt reklamfria. Vi har släppt 19 premium avsnitt tills nu. Allt från Dick Harrison och Medeltiden, Nyrmäng 38 och Snapphanar. För bara 75 kronor i månaden får du mer historia och du säkrar Historia Nus framtid. 00:22 Testa Historia Nu Premium gratis i en vecka. Läs mer och registrera dig på www.historia.nu-premium. 00:44 Och under 1700-talet så flera förlossningar ägde rum då i Stockholms slottet Stora Paradsängkammaren och då hade ju drottningen bara en sidenskärm runt sig och sen så stod då inbjudna vittnen i samma rum och sen så grupperade sig hovet i olika salar intill. Och det var ingen lugn tillställning för man kunde bjuda på mat och dryck och där låg drottningen och Ja, det är fruktansvärt. Och även sen när de under 1800-talet kunde föda sin egen sängkammare så stod dörrarna öppna. 01:19 Och det var ju för att det inte skulle smugglas in något annat barn. 01:36 Historia Nu är podcasten om människor och händelser som förändrade världen. 01:42 Programledare är Urban Lindstedt. 01:53 Sverige har bara haft tre regerande drottningar. Margareta den första, Kristina och Ulrika Elinora den yngre. Drottningarnas främsta uppgift var vanligen att föda en arvprins. Men de kunde också under vissa förhållanden få ett stort politiskt inflytande. Antingen som rådgivare åt kungen eller som förmyndare åt en mindreårig regent. 02:16 Drottningarna var dessutom viktiga brickor i arbetet med att skapa allianser med utländska kungahus. 02:22 Positionen i det svenska hovet som ung drottning från ett främmande land kunde vara mycket utsatt. 02:46 Karin Tegenborg-Falkdalen är idéhistoriker och författare till flera böcker om svenska drottningar och prinsesser. Och hon är aktuell med boken Svenska drottningar i blickfånget från Vasatiden till idag. Välkommen! Tack så mycket! 03:01 Varför har Sverige bara haft tre regerande drottningar i den långa historien vi har? 03:08 En intressant fråga. Jag har funderat lite på det, men det är en anledning att Det har varit tradition att det är en man som ska styra. Likaväl som mannen är över huvud i hushållet så är det en man som ska styra i riket. 03:28 Sen kan man ju då också hävda att de har förvisso bara varit tre hittills. Margareta, unionsdrottningen Kristina och Ulrika Eleonora den yngre. Men sen så finns det ju då alla kvinnor runt omkring som inte haft den formella makten men som ändå har funnits där och bevakat kungamaktens intressen och trätt in i makars ställe. Vi har ju flera unionsdrottningar utöver Margareta som då inte var regerande men ändå Trädde in i makaställe till exempel. 04:00 Det har funnits drottningar vid sidan av de här tre som faktiskt haft reell makt kan man säga. 04:05 Men åtminstone inflytande och haft delvis formell makt. 04:13 Jag tänker till exempel på Filippa som var gift med Erik av Pommen. 04:18 Sen så kan vi ju gå utrikes så har det ju funnits förhållandevis många drottningar också under medeltiden. 04:26 Ja. 04:26 Ja och senare även. Jag tycker den första man tänker på är Elisabeth den första i England naturligtvis. 04:33 Men det var för att hon satt länge och hade en väldigt orolig tid. 04:38 Och sen är det lite extra spännande med henne tycker jag för att hon regerade ju 45 år och det var ju den man brukar kalla för en engelsk guldålder och sen just den där ironin att hennes pappa Henrik den åttonde Han hade ju skilt sig och avrättat hustru nästan på löpande band i jakten på den här sonen. Och han fick ju till slut en sjuklig son, Edvard VI, som dog bara 15 år gammal. Och sen kom ju ändå döttrarna in. 05:09 Först Maria Tudor, halssysten, och sen så tog ju Elisabeth den första över 1558. Och regerade till 1603. 05:18 Ja, jag fattar inte att man inte vid fler tillfällen tillät kvinnlig tronföljd egentligen. Det hade ju minskat på problemen i alla fall. 05:27 Definitivt. 05:29 Ja, för kvinnlig tronföljd är ju ett skyddsnät för dynastin. Enbart manlig tronföljd, det är ju ett bräckligt system. Finns det ingen man, son att ta över... Ja, då står man ju där. 05:43 Du Karin, ju mer historia jag läser och ju mer jag lär mig så får jag bara en känsla av att mycket av dagens historia som jag har fått till mig när jag går till skolan är ju väldigt präglad av 1800-talets speciella historiesyn. 06:01 Och det här gäller kanske drottningarna också. Hur mycket har vi påverkats av de här manliga historikerna på 1800-talet på hur vi ser på drottningarna idag? 06:12 Alltså de historiska drottningarna? Ja, men ganska mycket. För jag tänker att de här manliga historikerna, de var ju präglade av sin tid där det var då. 06:23 Att det var männen som var ute i det offentliga, kvinnan skulle vara upp ur en makamor, hustru i hemmets svär. 06:32 Man har enbart tittat på den formella makten, det som skedde vid riksdagar och rådssammanträden och där fanns ju inte kvinnorna. 06:42 Så det har ju givetvis påverkat men forskningen har ju äntligen börjat komma igång sedan en tid tillbaka och man lyfter fram, ser även kvinnornas roll i historien. 06:54 Men frågan är om tittade man ens på drottningarnas roll tidigare? Var de faktiskt, hur de påverkade samhället och sin tid och så? 07:03 De avhandlades nog ganska snabbt. 07:05 Ja. 07:06 Det tror jag. 07:08 Möjligtvis då att man lyfter fram, jag tänker till exempel Maria Elgenora Brandenborg gift med Gustav II Adolf att då man lyfter fram henne som hysterisk och alldeles för upprörd efter Gustav II Adolfs död och så att säga i termer då typiskt kvinnlig. 07:27 Sådana fall skulle jag tro. Och sen så vet jag ju, Margareta Lejonhuvud, Gustav Vasas andra gemål, har ju då höjts till skyarna i gengäll då för att hon var en god, trofast, lojal maka som så att säga höll sig inom ramarna, inte bröt mot normerna. 07:45 Vilka var de viktigaste uppgifterna en drottning hade vid den här tiden, 1500-talet och framåt? 07:50 Man kan ju säga att kungen och drottningen bildade ett slags regenskap där de kompletterade varandra. Han med sina traditionellt manliga egenskaper skulle styra, försvara riket, ansvara för rättsskipning. Drottningen med traditionellt kvinnliga egenskaper skulle vara den milda, goda moden för sitt folk. 08:14 Nej det här var idealet. 08:16 Ja det var idealet. Sen så hade de ju också ett gemensamt ansvar för hushållet. Dels det lilla om man då säger hovet och som omfattade slottens skötsel och så vidare men I det fanns ju också riket, det större hushållet och enligt då hustavlans ideologi som delade in människor och samhället i olika stånd så kunde ju då drottningen som tillhör den politiska överheten träda in som biträdande regent och i och med att då drottningen Tillhörde just den politiska eliten så fick den en politisk innebörd ungefär som husmoden i det lilla hushållet. 09:01 Köpmannahusten till exempel skulle kunna ta över hushållet om det hände maken någonting och ta hand om det tills barnen växte upp. 09:10 Sponsras av Readly. Historien tar sällan slut när ett avsnitt av historia nu är färdiglyssnat. 09:17 Oftast är det då frågorna börjar komma. Vad hände sen? Hur sågs samtiden på det? Vilka detaljer ryms inte i ett poddavsnitt? 09:26 Med Readly kan du fortsätta att läsa vidare direkt. Readly ger obegränsad tillgång till tusentals tidningar och magasin i en app. Med svenska och internationella titlar inom bland annat historia, vetenskap, kultur och nyheter. 09:41 Readly fungerar på mobil surfplatta och dator och är dessutom praktiskt på resan eftersom du kan ladda ner tidningar och läsa utan wifi. 09:51 Som lyssnare på historia nu så får du pröva Readly gratis i två månader via se.readly.com. 10:02 Det är ingen bindningstid och du kan avsluta när du vill. 10:05 Missa inte alla fantastiska historiemagasin i Readly. 10:14 Man läser ju många så här adelskvinnor som i och med att männen där under stormagstiden, de var ju inte hemma så mycket, de var mest ute och kriga kan man ju få be. Och då skötte ju oftast, då skötte ju hustrun affärerna och de verkar få ganska stort inflytande som jag uppfattar. Jag får inte riktigt samma bild när jag läser om drottningen eller har jag läst fel? Mm. 10:37 Nej men det kan delvis ha att göra med det du sa innan i alla fall tidigare forskning att man inte har studerat drottningen utifrån den aspekten för det var intressant att du nämnde just adelskvinnorna under 1600-talet för de skötte ju verkligen stora enheter men det gjorde de ju på 1500-talet och även 1700-talet också men det blev mer påtagligt då när männen saknades. Men vi tar Margareta Leijon i huvudet. 11:11 Hon var Gustav Vasas politiska partner i skötseln av riket. Det var klart och tydligt att han var överhuvud och husbond över riket. 11:23 Men hon var ju då... 11:25 Hans hustru som han skulle ära och respektera och den brevväxling som ändå finns kvar mellan paret visar ju att hon hade hans förtroende och i hans ställe så trädde ju hon in och styrde och ställde över slottet och herresäten och höll uppsikt över allmogen och att fodarna sköttes och så vidare. Och tillsammans så byggde ju de Vasadynastin. Och just att säka Vasadynastin på tronen och hon fick ju också en plats i en tänkt förmyndaregering när Sverige blev ett arvrike 1544. 11:59 Då klargjorde Gustav Vasa att det var Margareta som skulle träda in och styra riket tillsammans då med ett antal ur riksrådet tills dess äldste sonen blev myndig. 12:11 Är hon den mäktigaste drottningen vid sidan av de som var regerande drottningarna? 12:17 Ja men hon hade stort inflytande, även om hon då inte gör så mycket väsen av sig i källorna och så. För det är klart att ser man vad Gustav Vasa har lämnat efter sig bara i den här tryckta registraturen. Om det är 30 band så är ju hennes del i den tryckta utgåvan väldigt liten. Men det finns andra källor som visar att hon hade betydelse. Nej men sen finns det ju flera drottningar även om de inte hade formell makt. Vi kan ta hennes... 12:49 Sonhustru, Kristina Horstan Gottorp, gift med Karl XIX. 12:57 Hon trädde in som regent när Karl XIX begav sig iväg till Baltikum på krigståg. Hon sattes in i en kort period i Gustav II Adolfs förmyndare. Hon var förmyndare för den yngre sonen, Karl Filip. Det gav henne en position. Det var hon som i praktiken innehade makten i den yngre sonens härtigdöme och tog i strid för den yngre sonens rättighet gentemot Gustav Anna Adolf. Samtidigt som hon också såg till att hon fick sin äldste son myndigförklarad tidigare för att hon insåg att Sverige var trängd och jag tror vi befann oss i krig med om det var tre eller fyra länder, ekonomin var i kras och hon insåg att Sverige behövde en stark kung och inte en son som blev vinklippt av högaden samtidigt så det arbetade hon ungefär. 13:52 Och hon blev ju en mäktig aktör i 1600-talets början. Också tack vare att hon hade ett stort kontaktnät med tyska förstar. Hon hade god ekonomi. Och går vi från Kristina Holstein Gottorp så har vi ju flera danska enkedrottningar vid samma tid som innehade samma position. 14:12 Men sen Hedvig Eleonora skulle jag vilja säga. 14:15 I slutet av 1600-talet. Hon var ju drottning bara i sex år och gift med Karl X Gustav. Hon fick en son. 14:24 En späd liten son, Karl. Karl XI. Som hon såg till att uppfostra. Och hon insattes ju en förmyndaregering för honom. Och det där var ju lite protest emot. Man menade att man skulle kunna... Det räckte med att hon... 14:41 skulle ansvara för hans uppfostran och utbildning. Att hon behövde inte sitta i regeringen som Karl X Gustav hade velat. Men hon såg ju till att skapa stöd för det. Så hon ledde ju förmyndaregeringen. 14:59 Så det är egentligen relativt stor andel av brottningarna i den tidig moderna tiden som har ett ordentligt inflytande över den politiska makten och sådant. 15:08 Ja, det är det. 15:12 Hur resonerade Kungahusen när man skulle välja en gemål till en? 15:20 Det var ju Danmark betydde en hel del. Antingen att man ville ringa in Danmark, minska Danmarks inflytande eller så ville man sluta fred med Danmark. Vi kan ju bara titta på som ett exempel två äktenskap. Hedvig Elinora Holstein Gottorp hon kom från ett härtygdöme söder om Danmark. 15:48 Och deras ärkefiende var Danmark och Sveriges ärkefiende var Danmark. Och där fick man ju då en allians och också en väg in i Tyskland från svensk sida. 15:58 Och sen, ett par decennier senare, då kom ju Karl XI's hustru Ulrika Eleonora av Danmark. Hon kom ju som en fredspant för att då sluta fred mellan Sverige och Danmark, som ett exempel. Så många äktenskapande har handlat om allianser, politiska allianser, att befästa freder, förbättra relationer mellan riket och även de kontaktnät de förde med sig, drottningarna. 16:27 Hur var det att komma som Ulrika Elinora? Alltså komma från arvfienden? 16:32 Mm. 16:34 Och komma då till ett, ja det är ju ett främmande land och kanske ett fientligt hov. 16:43 Hur var det tror du? 16:45 Hon hade ju ingen lätt tillvara vid det svenska hovet. Bland annat just för att hon var danska. Och här kan man ju också se hur drottningarna agerade. 16:58 Hedvig Elinora, hon agerade ju under hela sin tid för Holstein Gotthorps intressen. Och hon var ju inte överdrivet förtjust i att svärdottern kom från Danmark- Och det här kan man ju se i ambassadörernas rapporter hur Ulrika Lenora blev motarbetad av sin svärmor. Och hon gjorde sig successivt av med sin danska uppvaktning för att då visa att hon var lojal mot Sverige och mot kungen. Men den här misstänksamheten fanns ju där så att oftast så var det ju inte en speciellt rolig... 17:36 tillvaro som de mötte att det var mycket skepsis. Jag kan ju också se de källor jag har gått igenom hur de var övervakade i uppvaktningen, stod och lyssnade, de rapporterade. Man litade inte på dem? Nej, man gjorde inte det. 17:52 Många av hovdamarna vid den här tiden kunde ju få bidrag från utländska ambassadörer för att just rapportera och arbeta för olika frågor. 18:05 Är det någonting som har slagit mig när jag läst din bok att vara drottning? Det verkar inget vidare jobb måste jag säga. 18:13 Nej, nej. 18:15 Som sagt, man kanske skulle vilja byta med dem en kväll eller en dag sådär. Men det är ju på ett sätt en privilegierad tillvaro. 18:29 Materiellt och du är upphöjd och du är hyllad och du är uppburen, rikets främsta kvinna. Men samtidigt så är du ju enormt utsatt också för... 18:41 Ja, övervakning och synpunkter och alla krav och förväntningar som du skulle leva upp till. Och bland det viktigaste för en drottning som kom, det var ju att kunna anpassa sig och vinna sin makes förtroende. 18:56 Det finns ju flera exempel på där äktenskapen inte har varit så där lyckade också. 19:03 Återigen ett exempel, om vi går till Ulrika Eleonora, den äldre yngre släkting Sofia Magdalena av Danmark, Gusten III söströ. 19:13 Där äktenskapet bestämdes ju när Sofia Magdalena och Gustav III bara var fyra-femårsåldern. Och det var ju också då för att förbättra relationen med Danmark. 19:23 Och hennes svärmor, Lovisa Ulrika Preussen, ville ju definitivt inte ha en dansk svärdotter. Och även Gustav III ville ju egentligen inte det här. Men han blev ju övertalad att föra det här äktenskapet i Sverige. I hamn. 19:39 Men man ser ju att han betraktade sin hustru med stor skepsis. Så han behandlade ju henne så nonchalant inför hovets ögon. 19:50 Och ville skiljas från henne. 19:53 Och skilde barnlösheten på henne. Och han ville ju lik Gustav Vasa gifta om sig med en adlig kvinna. Men det lyckades man ju förhindra. För man insåg att äktenskapet var barnlöst. Kunde den här gången inte skiljas på. På drottningen. Och hon hade ju ingen lätt tillvaro. I och med att Gustav III så öppet. Någon chalerade henne. Så tog ju hovet efter beteendet. 20:18 Och då kan man ju förstå. Verkligen mänsklig perspektiv. Att hon drog sig undan. Och till sin egen våning. Sin fristad. Och sökte sig några närmare vänner. Som hon kunde lita på. Istället för det här mer eller mindre. Fientligt sinnade hovet. Eller åtminstone ovänligt sinnade hovet. 20:37 Det måste ha varit otroligt utsatt alltså. 20:39 Ja, ja. Att komma, jag tror det var hennes vägerska Hedvig Elisabeth Charlotta som skrev då det här med att komma som ung, inte känna någon, att det är ohyggligt. Och då kan man ju tänka sig också att många har ju då fått ta avsked, många gånger tårfyllda avsked från sin uppväxtfamilj. 21:02 Som man kanske inte kommer träffa någon mer än sin gång. Nej. 21:04 Nej, de flesta drottningar återvänder ju inte, inte tidningar utan de, jag tror till exempel vare sig Ulrika Elinor den äldre eller Sofia Magdalena någonsin återvänder till Danmark och ändå är det vårt grannland. 21:23 När man läser om det här så får jag en annan syn på Desideria, Carl Johan XIVs hustru, som bara vägrade att bo i Sverige. Jag kände att jag bara gillar henne mer och mer, måste jag säga. 21:42 håller med dig, hon kallade Sverige för vargarnas land och när man läser om henne att hon hon gjorde ju i princip uppror där när hon kom och kände sig, hon kände ju så illa behandlad när hon kom hit första gången och skulle presentera sig som svensk kronprinsess 1810 för det första var det ju iskallt Sverige och sen blev hon inte särskilt vänligt bemött och hon fick en sämre våning och mindre uppvaktning än vad tidigare kronprinsessor Hade haft och väldigt börsmedvetet hov som förmodligen rynkade ganska mycket då på näsen. 22:18 Hon hade ju en bojlig bakgrund. 22:20 Jo hon hade ju det och det var ju inte passande. 22:23 Men det hade ju Karl Johan också. 22:25 Ja det hade han, det hade han. Men han anpassade sig ju så bättre men det är faktiskt lite skönt att se. 22:34 När man som jag har gått igenom drottninglängden och ser att det fanns ändå de som vägrade att... Inordna, säger jag. Ja, det var befriande att göra mer bekantskap med det, måste jag säga. 22:49 Det kanske var lättare i början på 1800-talet än vad det var på 1500-1600-talet också. Det kan man ju föreställa sig. 22:57 Ja, man är ju inskolad och det fanns så mycket förväntningar. 23:06 Decidera var ju dessutom... Nej, men hon kom ju också från en helt annan bakgrund och hade ju dessutom kommit från den franska revolutionen. Det var ju den som hade överhuvudtaget möjliggjort också att borgerliga par hade kunnat tas upp i samhället. 23:23 Hon är ju ett litet särfall kan vi väl ändå säga. Men... 23:27 En av de mest mytomspunna, eller kanske den mest mytomspunna drottningen i svensk historia, det måste väl ändå vara Kristina. 23:34 Hur kom det sig att hon blev regerande drottning 1632? 23:38 Det var ju för att hennes farfar, Karl IX, insåg att hans linje behövde ett skyddsnät. 23:47 Han var orolig att det inte skulle komma några söner. 23:50 Ja, dels hade han ju i och för sig två. Carl Philip och Gustav II Adolf. 23:56 Men han var ju orolig för kung Sigismund i Polen som han hade avsatt. 24:03 Och kung Sigismund han fick ju många söner. 24:07 Med tiden, Karl IX hade enbart två. Så han var ju orolig för, det handlade mycket om att säkra sin linje på tronen. 24:16 Man ska ju komma ihåg att barndödligheten var ju hemskt hög även i kungafamiljen vid den här tiden. 24:22 Jag tänker på Karl XIX, hans första hustru Maria uppfalls. 24:28 Jag tror fem av sex barn dog och förmodligen så avled hon också i förtid av många förlossningar. Hon blev bara 28-29 år gammal. Så det var hög barnadödlighet även bland de högst uppsatta i samhället. 24:43 Och då har den pressen på sig att man måste föda en son hela tiden. Så att man kanske liksom inte kan, ja, de får ju i princip hålla på tills de föder en son eller dör. 24:53 Ja, titta på Kristinas mamma, Maria Eleonora Brandenburg. 24:59 Hur hon i princip höll på från 1620 till Gustav II Adolfs död och var fruktansvärt besviken att det bara, innan citationstecken, blev en flicka. Men trots det så var man ju glad att man hade den här flickan 1632 när dödsbudet kom. 25:19 För som Kristina också säger i sin självbiografi, hon var ju ändå ett hopp, något som band sammanriket och just den stod för en dynastisk kontinuitet att det var hon som skulle föra arvet vidare och hon var ju då också den här motvikten mot valriket man hade ju en dotter och även motvikt mot de polska vasarnas anspråk men ett barn på tronen innebar ju ett problem oavsett om det var en flicka eller pojke men när det var en flicka så utmanades ju Det är mer, i och med att det var en flicka, hon hade inte samma auktoritet. 25:59 En dotter hade inte samma auktoritet som en son. 26:01 Det var lättare att ifrågasätta hennes position. 26:05 Ja, men det var det. Och Gustav II Adolf, han såg ju till att hennes ställning som arvprinsessa säkrades vid flera riksdagar innan han får ut i kriget. Han bar ju rikskanslen Axel Oxenstierna tillvaro att ta dotterns intressen och så. 26:22 Och började ju redan fundera på giftermål, vem dottern skulle gifta sig med när hon blev större och så som kunde säkra Sverige. 26:33 Och det är ju det som här tiden är så pass spännande att samtidigt då som... 26:39 Det fanns en generellt negativ syn på kvinnan och hennes förmåga så var det förhållandevis många kvinnor som styrde just av dynastiska skäl i Europa. Antingen då i egen rätt eller då som regenter för söner eller makars ställe heter det. 26:59 Man kunde tänka sig en kvinnlig regent om alternativet var inbördeskrig i princip. 27:04 Ja, om man studerar det uppstod ju en debatt kring kvinnor om de skulle styra eller inte. Och bland annat då i samband med att Elisabeth I regerade och samtidigt hade vi ju Katarina Medici i Frankrike som mäktig enkedrottning och vi hade ju Maria Stuart i Skottland och 27:28 Så tre viktiga länder hade kvinnliga regenter alltså? 27:31 Ja, under 1500-talets mitt. Men sen har vi en tradition i Frankrike som utvecklas redan under 1400-talet. Där kvinnor trädde in som regenter för sina söner. 27:44 Och då, man menar ju då att en kvinna skulle vara underordnade man enligt naturen, lagen och konventionen och Och hur kommer det sig då att en kvinna kunde i vissa länder styra? Man försökte ju då motivera just deras styrande med att de... 28:11 Stod för stabilitet och ordning, att deras makt kom från Gud, man kopplade till börden, man kopplade också till att om de fick en bra uppfostran så skulle det inte göra så stor skillnad. Eller så ett annat vanligt argument att den här kvinnan var ett lysande undantag. 28:31 Både Elisabeth den första och Kristina, de gifter ju sig andra faktiskt. Vi kanske inte kan klumpa ihop de två här, men det är ju ändå ett faktum att de inte gifter sig. 28:44 Ja, och jag tror att det är av samma skäl. 28:50 De var kungar. De innehade ju kungens position. 28:56 Samtidigt var de kvinnor och som kvinna, om de gifte sig, som hustrur så skulle de vara underordnade, sina makar. 29:06 Och hur det här skulle gå till i praktiken, att det var ett problem med samtiden, det visar ju alla diskussioner som fördes. Till exempel inför Kristinas giftermål, eller rättare sagt när man tjatade på henne att hon skulle gifta sig. 29:22 För att det fanns, man ville att hon skulle gifta sig. 29:26 Ja, hon fick ju höra det att det var ju anledningen till att kvinnor hade fått arvsrätt. 29:33 Att hon skulle gifta sig. 29:35 Och success ju kan inte ske utan giftermål som hon fick höra. Och det handlar ju om att hon skulle föra Vasa 1 vidare genom giftermål. 29:47 Men Kristina, varken Kristina eller Elisabeth I lät sig övertygas av att de här rollerna gick att förena, att vara å ena sidan monark och å andra sidan hustru. För det handlar om vilken relation skulle hennes man få? Skulle han nöja sig med att vara prins i mål, att inte läggas i regeringsärendena? För alla insåg att en man som var gift med en regerande drottning skulle få en mäktigare position än en vanlig man. Och skulle de kunna förena de här två motstridiga rollerna att då å ena sidan vara den som styrde och å andra sidan vara underordnande äktenskapet? 30:29 Men Kristina kom ju också att abdikera senare. 30:33 Ja, och hon löste ju det här med tronföljden på sitt sätt genom att arbeta för att hennes kusin Karl X Gustav tog över efter henne. Och Kristina hänvisade ju själv till att det hade varit lättare. Hon menade att det var lättare för hennes kusin att gifta sig än vad det var för henne själv i och med att hon var kvinna. Och hon ville behålla makten själv och då förblev hon ogift på samma sätt som Elisabeth. 31:03 Det är ganska intressant tycker jag att hoppa vidare till Ulrika Elinora den yngre. 31:10 Som också är en av de regerande svenska drottningarna. Men hennes regeringstid blev ju oerhört kort. 1718 till 1720. 31:22 Hur kom det sig att hon kom till makten då? 31:25 Och att hon stannade så kort. 31:26 Ja, hon var ju då gift med Fredrik av Hessenkassel. 31:33 Och det var ju ett strategiskt giftermål för hennes ställning själv, eller hennes ställning stärktes ju av en make med militära meriter. Och det var ju ingen hemlighet att de arbetade för att ta över tronen efter Karl XII. 31:51 Sen var det ju då tanken att hon skulle se till att bli sin brors efterträdare och sen så skulle paret dela på makten. Var ju deras tanke och Ulrika Leonoras idé att ha en samregering som Wilhelm III och Maria II haft i England. 32:10 Det fanns sådana exempel? 32:12 Ja, det gjorde ju det. 32:14 Men från riksdagens ständerna sida så såg man ju det här som en maktförskjutning om att de skulle bilda regering tillsammans. För Ulrika Lenora fick ju avsäga sig dels enväldet för att bli vald. Hon hade ju arvsrätt till tronen, men den hade hon... Och brutit emot, bland annat på grund av att hon redan var gift vid tron till trädet. 32:44 För att kunna ärva tronen så var man tvungen att vara ogift och hon var redan gift. Och därför fick hon ju, hon blev vald till drottning men fick då avsäga sig enväldet och då träde in själv som drottning. 33:01 Men hon fortsatte ju att arbeta för det, att få med sig maken in en samregering. 33:07 Och det där gick ju ingen vidare och det togs emot med stor skepsis. Och till slut så, mer eller mindre, så tvingades hon ju att abdikera. Hon hade ju också svårt att anpassa sig till en ny roll i en monarki där regenten, monarken inte hade... 33:24 Inte vara enväldig? 33:26 Nej, precis. Hon var ju verkligen formad av enväldets värderingar under sin uppväxt. Men hon såg ju dock till när hon Avgick och lämnade över makten till Fredrik att se till att hon skulle kunna träda in som regent i hans ställe. Om det skulle hända honom något så skulle hon få makten tillbaka. Men det är klart att det här var inte vad hon räknade med. Hon hade velat dela makten, inte ge från sig den helt. 34:00 Ett tema som jag har funderat lite på när jag läste din bok också, det är ju det här, han är ju en riktig vällusting, Fredrik. 34:08 Ja, bedrövlig. 34:10 Det kanske är en av de värre, eller? 34:12 Jag tror det, jag tror det. 34:13 Många älskarinnor, han hänger väl öppet med sina älskarinnor och sånt där. 34:18 Ja, han utser ju officiellt en maîtress, Hedvig Tåb. 34:23 Och det var ju inte populärt. De blev ju uppläxade av prästerskapet. 34:29 Ulrika Eleonora, hon försökte tror jag mycket hålla god min, men där gick ju gränsen. Men han hade många älskarinn. 34:37 Hon var ju väldigt religiös kvinna. 34:40 Ja, det var hon. 34:43 Och det blir lite ödesironi då att hennes abdikation beskrivs som en trohetspant och kärleksbevis. Och hon beskrivs som en god hustru. 34:54 Men han var allt annat än en god man. 34:57 Ja och hon var ju omstredd då i samband tidigt här då innan hon abdukerade men hon vann ju desto mer i aktning allt eftersom han betedde sig illa. 35:08 Och hon behöll ändå sin värdighet på något sätt. 35:11 Ja precis det gjorde hon. 35:14 Men hon var ju inte den enda drottningen som blev utsatt för det här eller hur? 35:18 Nej, det är ganska vanligt och det tycker jag är ju drottningrollen än mer utsatt. Alla vet om det, om de inte ens sköter det diskret. 35:28 När man har officiell matress. 35:30 Ja, precis. Sen kan vi gå in på Bernadotte Kungarna, Karl XV och hans hustru Lovisa Nederländerna. 35:39 Det var ju öppet, han hade älskarinnor vid hovet och så vidare och hon tog väldigt illa visa av det. 35:47 Men när det gäller Fredrik här, det var ju inte så att folk tyckte att man inte brydde sig utan folk tyckte att det här var upprörande, eller hur? 35:57 Ja, det finns ju gränser för vad en kung kan ju inte bete sig hur som helst som äkta make för att det kungliga äktenskapet skulle ju stå för stabilitet och ordning och vara en norm som... Ja, det borde nästan vara ett föredöme för resten av medborgarna, höll du på att säga, undersåtarna. Ja men absolut och det kan man till exempel säga hur, jag tror det är Per Brahe som skriver om Gustav Vasa, sin morbror, hur han inte hade några älskarinnor utan han var en god äkta make att det var något han berömde honom för. 36:34 Och nu var det ju Fredrik på 1700-talet, nej och han fick kritik för det, berättigad måste jag säga. Och sen så fick han ju också kritik, han behandlade då sin hustru illa genom sina utomäktenskapliga affärer. Men sen också att han får barn med älskar innan men tryggar inte tronföljden själv. 36:58 För deras sektenskap blev ju barnlöst. 37:00 Ja, just det. 37:01 Kungaparens sektenskap. 37:04 Vilken roll spelar utseendet för drottningarna? 37:08 Ja men en hel del i kombination med hur de uppträdde som personer. En drottning förväntas ju vara charmerande, elegant, artig och tillmötesgående. Och ett tjusigt utseende visade ett vackert yttre tydde ju också på goda inre egenskaper. Och enligt det här aristokratiska skönhetsidealet så visar ju då det vackra utseendet att... 37:38 Uttryckta förfining och högbörd och hög social ställning och även både drottningens utseende och uppträdande, det gav ju prestige till. 37:53 Kungahuset, kungafamiljen och... 37:56 Förstärks det här ju längre fram i tiden vi kommer? Eller är det bara att det finns mer källor och moderna medier? För att när man läser din bok så blir det nästan lite... 38:07 Det är ju väldigt utseendefixerat när du citerar pressuppgifter och sånt. De här 1800-talet och 1900-talets trådningar. 38:17 Jag blir själv lite förvånad att man talar så mycket om utseende. Den politiska... 38:23 kontakterna eller fördelarna med äktenskap var givetvis viktigast men man såg ju ändå hur ambassadörerna och utsända diskuterade hur drottningen, blivande drottningen uppträdde och även såg ut. Så det hade ju betydelse. Sen tror jag ju inte att man skulle säga helt nej till ett äktenskap om de politiska fördelarna övervägde men sen tror jag också sen kommer ju fler och fler källor givetvis men det har alltid haft betydelse och man tittar ju på det och det var ju många av kungarna åkte ju också ut innan de bestämde sig för att titta på sin tillkommande så och 39:09 Men det finns väl ändå exempel på drottningar som inte har varit så vackra? 39:13 Ja, absolut. 39:16 Men där är de ju också väldigt utsatta som till exempel Lovisa och Nederländerna som diplomaten där skickar hem en ganska lång och ingående redogörelse för hur hon ser ut från topp till tå och kommenterar ögon och tänder och hals och allt sådant så att det är... 39:37 Ja, det är nästan lite obehagligt. 39:39 Ja, det är det. Men sen kan man ju säga att det här är fortsatt inne i dag. Det ingår nästan i yrkesrollen att se bra ut. Och hur man betygsätter drottningen, prinsessorna, hur de ser ut, klädsel, vem som blev balens drottning och så vidare. Ja. 39:59 Alltså när man läser din bok och får följa det här i historien, just hur utseendet fixerat det var, då får jag ju helt enkelt, det blir ett helt annat ljus när man läser om Sylvia, dagens drottning. Helt plötsligt så blir det inte mysigt utan det blir nästan obehagligt tycker jag. 40:16 För hon var ju väldigt vacker och beskrivs ju de termerna hela tiden. 40:23 Och då blir det inte så mysigt längre tycker jag. 40:26 Nej, det är hårda krav, verkligen. Och titta lite på de som har gift in sig i de europeiska kungahusen, alltså blivande drottningarna i Danmark och Nederländerna och Belgien och Norge och så vidare. 40:42 Alla är ju tjusiga. 40:44 Det verkar nästan vara en förutsättning för att man ska få bli drottning. 40:47 Ja, det är i alla fall en viktig del i det. Jag hoppas att de inte bara har fallit för det. 40:57 Den främsta uppgiften får man väl ändå säga för en drottning, det var ju att föda en prins, en arvprins, eller hur? Ja. Och hur märks det här i själva förlossningen? Hur viktigt det här ansågs vara liksom? 41:12 Ja, det har ju varit en nationell angelägenhet och en tillställning som rikets elit bjöd sig in till för att närvara och bevittna. 41:26 Och det blev mer och mer procedurer och mer ceremonier kring det hela under 1600-1700-talet. 41:35 Det var ingen privat händelse det här att föda barn om man var drottning. 41:38 Definitivt inte. Det vi kan tycka är det mest privata var ju det mest offentliga. 41:45 Men var det en massa människor med på själva förlossningen? 41:49 Ja, de fanns ju antingen inne i själva drottningens sängkammare eller i angränsande rum. 42:02 Under 1700-talet så flera förlossningar ägde rum på Stockholms slott, den stora paradsängkammaren och då hade drottningen bara en sidenskärm runt sig och sen så stod då inbjudna vittnen i samma rum och sen så grupperades hovet i olika salar intill och det var ingen lugn tillställning för man kunde bjuda på mat och dryck och där låg drottningen och Ja, det är fruktansvärt. Och även sen när de under 1800-talet kunde föda sin egen sängkammare så stod dörrarna öppna. 42:37 Och det var ju för att det inte skulle smugglas in något annat barn. 42:40 Ja, man var rädd för att det skulle komma ett annat barn. 42:42 Ja, att allt skulle gå korrekt till. Och man läser födelseprotokollen och hur man... 42:54 Ja, hur folk nästan sprang ner varandra för att få de bästa platserna och vara så nära som möjligt. Det var sån vikt vid att en tronföljare föddes. Och tack och lov så, jag tror det var kronprinsessan Margareta som i början av 1900-talet, hon stängde dörrarna. 43:16 Men det var en kronprinsessa som satt stopp för det här? 43:19 Ja, Gustav den sjätte Adolfs första hustru. Hon stängde dörrarna. Det var fortfarande vittnen men de fick vänta utanför att innanför dörrarna så bara närmast de berörda som pappan och sjukvårdspersonal. 43:35 Nej, så det har varit väldigt så här fruktansvärt läsning. 43:44 Och sen då, ta till exempel drottning Fredrika Baden. Hon var ju gravid i princip varje år. Och så fick hon, efter två år, de hade ju problem med äktenskap i början. Efter två år kom då äntligen sonen, prins Gustav. Och sen fick hon en son till så småningom. Sen när han dog, Carl Gustav dog, då vill ju framförallt kungen skaffa fler söner. 44:14 Vill ha reserv. 44:16 Det finns ju flera makabra bilder tycker jag i din bok. Där man ser drottningen sitta och sen är det som i en drömvärld. Ovanför sitter alla döda barnen och tittar ner. Som förälder blir man ju ganska berörd av en sån bild. 44:28 Ja, det är fruktansvärt sorglig den bilden du tänker på. Det är Ulrika Eleonora av Danmark som först fick dottern Hedvig Sofia och sen fick hon då sonen Karl XII. Och sen i rask följd i princip varje år så fick hon nu fyra söner. Och de dog inom två års tid. 44:50 Och hennes hälsa, fysiska hälsa, blev lidande av de ständiga graviditeterna. 44:57 Och även tog hon ju givetvis väldigt illa vid sig av det. Och det uttrycker bland annat, hennes stora sorg uttrycks ju i målningarna där. Att det står, sker Guds vilja, sker din vilja, men... 45:13 Det var givet ett fruktansvärt slag och det kan man ju även se Karl XI's dagboksanteckning, han uttryckte sig ganska kärvt och kortfattat men där kom ju fram lite känslor när de små prinsarna dog. Och Ulrika Elinora, viktig roll eller viktig egenskap för drottningen. 45:38 Plikt, trogen, självuppoffra när hon fortsatte så att säga utsätta sig för graviditeter för att förhoppningsvis få en son. Det blev ju en dotter då Ulrika Elinora 1688. Men när hon avled 1693 så när hon insjuknade så hoppades man ju att hon skulle överleva för hon var gravid då han skriver det, Karl XI i sin dagbok hur en dygdesam och älskad hustru ryckts ifrån honom och så berättar hon om barnen, de avlat tillsammans och så avslutar med hennes majestät var havande när hon avled hur kunde en drottning ge legitimitet åt ett nytt kungahus? 46:29 Hur kunde man använda drottningar för att skapa legitimitet? 46:33 Det var... 46:35 Många av drottningen har ju verkligen förädlat de svenska kungarnas stamträd. 46:40 Det har varit bättre kvalitet på stamtavlan för drottningen än på kungarna kanske. 46:45 Ja, definitivt. Vi börjar med Gustav Vasa. Det var jätteviktigt för honom när han var nytillträdd och inte hade särskilt gott anseende att få en utländsk prinsessa. Och till slut så lyckades han ju då Katarina av Saxen-Lauenburg. Och med henne fick han ju Erik-Lauenburg. Och där är det ju lite intressant apropå det här med födslarna. Hur Peder Svarts skriver i sin krönika hur det är bara en dag så, den 13 december, så blev kungen född. En son och arvtagare. 47:16 Mamma nämns inte med namn. Inte överhuvudtaget i kröniken? Nej, utan han fick en son. That's it. Och sonen skulle stärka hans ställning. Så. 47:26 Så att, men Katarina kom ju med börd och kontakter till tyska första hus. Sen har ju det fortsatt egentligen med i princip varenda drottning. 47:40 Normalt sett har de haft fin börd. 47:43 Ja. 47:43 Förutom Desideria möjligtvis. 47:45 Ja men precis. Och då blev det ännu viktigare när Desideria och Karl XIV Johansson skulle gifta sig. Oskar. Den första. Och i huvud taget barn och dotterrottningarna har ju Även om man under 1800-talet allt mer började ge en romantisk inramning kring bröllopen, att man gifte sig av kärlek och det var lite romantisk ton kring bröllopen, så hade det ju betydelse. Man var ju väldigt bra för Bernadotterna att kunna gifta in sig i olika tyska förstehus. 48:22 Victoria Baden, Vasadotten, Vasa-ättlingen som blev Gustav Hämtes imorgon. Det var äxtre bra. Ja, det var definitivt. 48:32 Då var Oskar II väldigt lycklig när sonen kom hem med henne. För i denna nationella... 48:41 Men Tidevarv och Gustav Vasa hyllades ju som den stora landsfaden där sent 1800-talet så kom ju då Victoria Baden med Vasa blod i ådrorna och det fanns ju de som menade att hon hörde mer hemma i Sverige än var... än vad hennes gemål gjorde. Så det var ju väldigt stort, åtminstone i den royalistiska pressen och yran. Det fanns ju givetvis de som ifrågasatte allt det här också. Men det blev stort inom de kungliga kretsarna och... 49:14 Och överhuvudtaget stort i pressen blev det ju. Och jag tänker på, det blev ju den här enorma Victoria-febern när hon kom. Alla skulle klippa pannlugg som kronprinsessan och mode. Och allt hon namn gav, allt från Victoria Punsch till... Allt fick ju hennes namn. 49:38 Kungamakten försvagas ju under hela 1800-talet och 1900-talet. 49:45 Påverkar det något sätt drottningarnas roll och funktion? 49:49 Att trygga tronföljden var ju fortfarande... Det var fortfarande viktigt. Det är fortfarande ett krav. Och det kan vi ju se även när vår nuvarande drottning blev drottning så var det ju väldigt mycket diskussioner kring det här med trygga tronföljden. 50:03 Sen tror jag att den representativa sidan har blivit viktigare. Att representera vid kungens sida har ju alltid varit en viktig roll för drottningen. Men... 50:15 I och med att den representativa funktionen för kungen blir viktigare så blir det också viktigare för drottningen. Ja, precis. 50:21 Sen kan man ju samtidigt se också att samtidigt som det representativa ökar så i takt med att monarkins makt minskar så kommer ju mer och mer det här att drottningen och fascinationen inför att hon å ena sidan är kunglig och å andra sidan vanlig. Och det har ju gått ännu mer fram till idag att De framställs som en vanlig familj och ska vara föredömen. 50:50 Men det började tidigare, det började före våren. 50:53 Ja, ungefär 1800-talet när det skedde en förborgerligande av kungafamiljen. Att man anslöt sig till borgerliga ideal och levde upp till de normer som gällde och framstod egentligen som en... En förmögen högerståndsfamilj som också hade en del representativa plikter. 51:16 Och där tror jag att den representativa sidan blev viktigare. Och drottningen blev också under den här tiden en person som vanliga kvinnor kunde identifiera sig med. 51:35 För så var det inte tidigare. Ja. 51:38 Nej, inte på samma sätt. Då var hon mer upphöjd, drottningen. Men under 1800-talet så blev det successivt i alla fall att... 51:46 Moden på slottet. Hon hade samma oro för sina barn som den vanliga kvinnan. 51:55 Man gör många sådana jämförelser i pressen. Hur de uppfostrade sina barn och så vidare. 52:06 Drottning Sofia ansåg sig vara en föredömlig maka och husmor. Uppfostrade sina söner. Gav dem en flärdfri uppfostrande och lät dem gå in. 52:16 Ja, inte helt vanlig skola, men ändå en skola utanför slottet och så. 52:21 Då blev det ju lättare ändå för att en vanliga... Det blev ändå att Kungahuset på sikt närmade sig befolkningen. 52:34 Men idag har vi ju närmast en besatthet av Kungahuset. 52:39 Både i Sverige och England, om man tänker på England, det är... 52:42 Ja, precis. Och det är ju inte enbart veckopressen som bevakar utan även kvällstidningarna har ju sina kungliga sidor, definitivt. 52:53 Och där är man ju väldigt fascinerad av att de är å ena sidan kungliga och värdiga och å andra sidan är de som vi själva, vanliga. Och det är där någonstans i familjebildningen som vi kan identifiera oss. 53:11 Karin Tegenborg, Falkdalen, idéhistoriker och författare. 53:15 Aktuell med boken Svenska drottningar i blickfånget från Vasatiden till idag. Stort tack för att du kom hit idag. 53:22 Tack så mycket för att jag fick komma hit. 53:24 Jag som pratar heter Urban Lindstedt. 53:44 Hur kunde en kultiverad jurist och fembarnspappa bli en av historiens värsta förbrytare? I den nya boken Hitlers jurist berättar Arthur Schultz om Hans Frank, Hitlers juridisk rådgivare och en av nazitysklands mäktigaste män. Vad händer när lagen blir ett verktyg för förtryck? 54:05 Boken är utgiven av Historiska Media. Ljudboken finns tillgänglig hos din streamingtjänst. Beställ den fysiska boken på historiskamedia.se eller köp den i en bokhandel nära dig.